Grattis broris.

Idag fyller min bror nitton år.

min bror är min bästa vän i hela världen. hon kan få mig att skratta åt allt. hon är bäst på att säga rätt sak så att allt känns lite bättre och bäst på att vara äckligt ärlig när det behövs. hon släpar mig hem när jag sätter mig ner och vägrar gå. bokstavligen.

vi kan slåss och vi kan vara sura på varandra, men oftast är vi oskiljaktiga ändå. vi kan ringa varandra precis när som helst och vi har vår egen mötesplats. precis mitt emellan våra hus finns det en lyktstolpe. där ses vi om något är sådär riktigt jobbigt så att det känns som att världen ska gå under. sen står vi där. kramas lite. gråter lite. skrattar lite. och den stackars lyktstolpen sen.. den är målet för all ilska och besvikelse i form av gråsten vi hittar på marken.

tillsammans har vi hittat på väldigt mycket. vi gjorde smultronsylt som vi åt tills vi fick sprängont i magen. vi byggde en båt under vårt allrumsbord. vi byggde kojor i skogen och startade klubbar. åkte pulka mitt i natten när man inte såg någonting. vi har skämt ut oss på de flesta sätt. när ingen hör säger vi de mest konstiga grejer och kanske gör ännu mer konstiga saker. som att äta frusna kanelbullar. ligga och skratta hysteriskt på golvet av panik. bakat tårtor som vi gömd godis i. cyklat till växjö för att cykla hem igen. borstat tänderna på icas parkering.

det finns mycket mer, mycket ni inte vill veta och mycket ni inte får veta.
något ni däremot får veta är att hon är bäst.